Är ryskan ett svårt språk?

Per Ambrosiani, docent i slaviska språk

Det händer då och då när människor som jag träffar hör att jag sysslar med ryska, att de frågar om inte ryska är ett väldigt svårt språk. Och varje gång tvekar jag: är ryska svårt, vad betyder egentligen ’svårt’? Ryskan skiljer sig naturligtvis på många sätt mer från svenskan än vad exempelvis engelskan gör, men det man som icke ryskkunnig först tänker på är nog ofta de konstiga bokstäverna – bara att se vad det står är ju nästan omöjligt! Men har man väl lärt sig bokstäverna är det faktiskt en hel del som går att känna igen, särskilt när det gäller ordförrådet. Låt mig ge några exempel:

Många vanliga ryska ord har samma ursprung som sina svenska motsvarigheter. Hit hör t.ex. räkneorden två och tre, ryska dva och tri, vatten voda, liksom ordet gård, ryska gorod. Gård betyder ju på svenska bl.a. en inhägnad som t.ex. i ordet gärdsgård, men också området innanför inhägnaden. På ryska har gorod kommit att betyda stad, och det förekommer också ibland i ryska stadsnamn: Novgorod ’den nya staden’.

Bland ryska lånord från västerländska språk finns både gamla, som t.ex. chleb bröd, som anses vara ett germanskt lån (jämför det moderna engelska loaf och tyska Laib) och nyare, bl.a. vissa sporttermer. Fot heter på ryska normalt noga och boll mjatj, men för sporten fotboll har det engelska football anpassats till ryskans uttal och blivit futbol. Andra lätt igenkännbara lånord är t.ex. telefon telefon, adres adress, lampa lampa. Ett annat lån, som idag knappast längre uppfattas som främmande i ryskan, är skver, som används för att beteckna en liten park eller plantering och kommer från engelskans square kvadrat, torg. Litet svårare kan det kanske vara med ord som gimn hymn och gonorar honorar – ett inlånat h återges i ryskan ofta med g, men ibland också med ch, ett bakre sj-ljud, som i chuligan huligan.

Antalet direkta lån från ryska till svenska är inte så många, och de som finns används ofta för att beteckna något som har just med Ryssland att göra: trojka, perestrojka, sputnik. Svårare att identifiera är kanske ordet torg, som från början anses vara ett lån av ett fornryskt ord som betyder handelsplats, marknad m.m. Det finska namnet på staden Åbo – Turku – är historiskt sett samma ord...

Från svenska till ryska finns heller inte så många lån. Det viktigast är emellertid – kanske – själva det gamla ordet för Ryssland, Rus’. Enligt en teori syftar detta namn ursprungligen på Roden, dvs. Roslagen i östra Uppland. Namnet Roden – som dessutom antagligen ligger till grund för det finska ordet för Sverige, Ruotsi – har att göra med ordet rodd, och möjligen användes namnet Rus’ från början om de skandinaver som för mer än tusen år sedan färdades längs de ryska vattenvägarna. Den här teorin är definitivt inte oomtvistad, och frågan om ursprunget till namnet Rus’ har diskuterats i över hundra år. Men det är en annan historia…