Stockholms universitet Slaviska institutionen
Stockholms Univ» Slaviska institutionen » Språkbitar: Barbro Nilsson - Den ryska räven är en kvinna

Den ryska räven är en kvinna

Barbro Nilsson, professor i slaviska språk

Varför är den ryska räven en kvinna? Det beror på ryska språkets grammatik, närmare bestämt på genusböjningen av ordet. Ryskan hör till de språk där alla substantiv böjs i maskulinum, femininum och neutrum. De maskulina orden slutar på en konsonant, de feminina på -a och neutrerna på -o. Det finns ytterligare typer. Att ord som betecknar män och kvinnor eller kossor och tjurar böjs efter genus, förefaller mindre märkligt – de betecknar ju manliga och kvinnliga varelser. Men det finns också massor av ord som är maskulina, feminina eller neutra, utan att det är knutet till något naturligt kön. Vi kan exemplifiera med feminina tingord som ulica "gata" eller abstrakter som družba "vänskap". Många språkforskare har undrat över varför sådana ord överhuvudtaget har genus: finns det någon bildlig funktion här, något kvinnligt hos en gata eller hos vänskap? Ännu egendomligare blir det när man ser att samma ord har olika genus i olika språk, som ordet för hus som är maskulinum i ryskan (dom), feminium i franskan (la maison) och neutrum i svenskan (huset). Men även om dessa genusböjda ord inte har något kön i egentlig mening, så förefaller genusböjningen att ibland ge en viss könsbetydelse till orden. Ukrainas huvudstad Kiev, som är mycket gammal, kallas ibland för "de ryska städernas moder". Det var en författare som inte kunde förlika sig med det – "det förvandlar ju staden till en kvinna" tyckte han, och det svär mot det maskulina namnet. Att orden har olika genus i olika språk kan ställa till problem vid översättning. En kollega berättade om hur han ville översätta en dikt av Gunnar Ekelöf till polska – i dikten framställdes döden som en kvinna, en moder. Vi är ju vana att se döden som liemannen, så detta är för oss en mycket fräsch bild. Men i polskan, liksom i ryskan är döden femininum, dvs av kvinnligt kön – av rent grammatiska skäl går hela den poetiska bilden och effekten förlorad, och det omöjliggör översättningen. Och vad räven beträffar, så tycker vi att den är en maskulin varelse, en man, sagornas Mickel Räv. Det ryska ordet för räv är lisica, dvs ett feminint ord. När räven personifieras i ryska sagor, så uppfattas den alltså som en kvinna. I ryska tecknade barnfilmer med djur i framträder räven som en dam i en rysk bondkjol, en sarafan, men liksom vår manliga räv är hon mycket listig, insmickrande och smilande. På så sätt ser man att genus, som egentligen är en betydelsetom böjningsform, ändå kan påverka vår uppfattning om de ting som betecknas med de genusböjda orden.